2011-11-13
20:24:14
och jag glömmer nästan bort att det är alltid bäst att falla.
saknaden tar övertag och rädslan den dog,
svårt att förklara, därför längtan efter ord.
Och jag, känner saknad men vad ska man göra,
för vad man än säger så är det ingen som kan höra,
att man skriker ut i luften av rädslan för ensamhet,
hur känns det att bli lämnad kvar, ja fråga den som vet.
Därför börjar jag att se mitt liv ur ett annat perspektiv,
med ett leende på läpparna och någon annan brevid.
Som kan stötta mig, hjälpa mig och fylla upp din plats
Kommentera inlägget här:
