2011-10-14
23:08:37
it's all about me
jag har tänkt på en sak, hur ett liv verkligen kan vara som en bergodalbana. hur allt kan se så olika ut. jag har perioder då jag mår piss och försöker dränka allt med alkoholen och skiter i precis allt och alla, sen kan de komma perioder då jag också mår piss men drar mig istället undan och tänker på precis allt. vet inte vart jag vill komma till. men de är så jävla skönt åh skriva av sig,....
ta vara på tiden var det va? ja jag försöker. men för varje dag som går så känns de närmare slutet. hur ska man då få orken? jag är trött på att tro att mitt liv äntligen ordnat upp sig, att dom äntligen slutat lägga sig i. men gång på gång blir allt så fel igen. dömd till att misslyckas? så fan heller!!
Kommentera inlägget här:
