Jag behöver i alla fall ingen ”bättre hälft” - för jag är redan hel och bra. Om det dyker upp en kille och vill tillföra något i mitt liv i framtiden så är han såklart välkommen, men jag lägger inte ett öre på att leta upp honom. Att vara singel är toppen, man slipper raka benen, dissa sina vänner, avsätta tid, lära sig vad någon annan gillar i sängen och allt sånt.

Och det allra bästa är allt man lär sig om sig själv, när man vågar umgås med sig själv. Dessutom har jag blivit mycket bättre på att hävda min rätt att se ut som det passar mig. Jag har ingen att göra mig till för längre. Mina tjejkompisar gillar den jag är, jag har aldrig behövt klä upp mig och sminka mig för att tävla med dem. Enda anledningen har ju varit att man ska imponera på någon potentiell sexpartner. Nu är jag inte ute efter någon, så jag behöver bara tänka på min egen åsikt.

Jag tycker inte att man ska skämmas för att man är singel, utan tvärtom utnyttja tillfället som ges till att lära känna sig själv och gilla sig själv. Man är inte halv för att man inte har en pojk-/flickvän, om man tror det så beror det på låg självkänsla och det finns ändå ingen kille eller tjej i världen som kan laga den åt en. Det får man ta ansvar för själv.