Men jag ser på din ängsliga hållning, din jagade blick, att det känns...

...och det får mej att le

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0